Jag fick stipendiet! Med andra ord så har jag blivit tilldelad något som jag inte kan uppskatta än hur mycket det är värt. Jag vet att det täcker mycket kostnader, men det är egentligen inte pengarnas värde jag tänker på. Tack vare stipendiet så kommer jag få gå ett år på japanskt universitet. Den språkkunskapen och det rent sociala jag kommer få erfara i och med det kan jag inte uppskatta i siffror. Jag är tacksam och känner mig sjukt priviligerad, samtidigt som det just nu känns lite jobbigt att inte ha full kontroll över det kommande året. Det är liksom så mycket som känns oklart. "Exakt när ska jag lämna Sverige?", "Hur gör jag med telefon i Japan?", "Hur långt kommer mina sommarjobbspengar räcka till?", "Ska jag ta med mig några klot eller köpa där? Isåfall hur många och kommer jag att ha råd?" och liknande.
Ett av de största frågetecknena just nu är om jag får behålla lägenheten och hyra ut den till någon, eller om jag måste säga upp den och flytta ut. Värdparet önskar träffa och prata med mig personligen om detta, och eftersom jag för närvarande är i Dalom så får jag helt enkelt låta det vara ett frågetecken tills jag kan hitta en lucka i mitt sommarjobb och åka ner till Göteborg. Jag vill såklart ha kvar lägenheten för att ha någonstans att ta vägen, som redan är mitt, när jag kommer hem. Men om jag inte får bo kvar så tror jag att jag ändå kommer att kunna lösa en annan lägenhet om ett år - det hade bara varit riktigt skönt att slippa. Min nuvarande lägenhet har bra läge och är billig, men det återstår att se vad som händer.
Något jag dock vet mitt i det här havet av frågor är att jag kommer anlända i Tokyo den 1:a oktober. Det är en resebyrå i Japan som sköter bokningen av min biljett och vi får lämna förfrågan på tidpunkt att landa, och vi får då välja mellan den 1:a eller den 2:a oktober. På den 1:a så finns det en buss som avgår från flygplatsen kl 13:30 som går till vårat boende, och jag hade tänkt be om att få anlända i god tid så att jag kan hinna med den bussen. Om en skulle vilja anlända en annan tid så får man själv ta sig från flygplatsen till boendet, så det här känns ju som en sjukt bra lösning för mig som inte vet än hur mycket packning jag kommer släpa på.
Eftersom det har varit och fortfarande är så mycket administrativt som måste fixas så kan jag inte påstå att jag än haft tid till att se fram emot resan. Jag vill bli klar med allt som jag ska ha gjort och landa i att jag ska åka. Jag vill sitta i lugnet och tänka, utan att behöva svara på några frågor från nån annan än mig själv för en stund. Men än så är det många att träffa, och än så kommer jag få svara på många frågor. Frågan är hur många.
